Inomhusluftkvalitet

Komfort & Hälsa

Tillbringa tid inomhus på ett säkert sätt ...

Inom många olika sektorer måste man stanna inomhus nästan hela dagen, antingen för att arbeta, studera eller bo. Tänk till exempel på kontorsbyggnader, daghem, skolor, vårdhem och sjukhus.

Vid första anblicken verkar de vara säkra och neutrala platser, men de närvarande eller anställda kan också drabbas av sjuka hus-syndromet (SBS). SBS består av olika ospecifika symtom som upplevs av de närvarande i en byggnad och som verkar vara direkt kopplade till den tid de tillbringar i byggnaden och därmed relaterade till inomhusluftkvalitet. Ingen specifik orsak eller sjukdom kan identifieras och symtomen försvinner vanligtvis snart efter att man lämnat byggnaden.

Det handlar om till synes ofarliga och vaga besvär som huvudvärk, yrsel, illamående, irritation i ögon, näsa eller hals, nysningar, hosta, torr eller kliande hud. I slutändan kan det leda till mycket allvarligare symtom och långvariga sjukdomar som luftvägsinfektioner, hjärt- och kärlproblem, astma, allergier och till och med (lung)cancer.

Vissa människor är mer sårbara än andra för luftföroreningar inomhus. Dessa inkluderar barn, gravida kvinnor, personer över 65 år och personer som lider av hjärt- och kärlsjukdomar och luftvägssjukdomar (t.ex. astma).

Effektivitet och Ekonomi

Undvik onödiga utgifter...

Dålig inomhusluftkvalitet är inte bara ett komfortfall eller en hälsorisk för anställda och boende, utan det kan också vara en betydande extra kostnad för företag på grund av dålig koncentration, lägre produktivitet och hög sjukfrånvaro. I skolorna leder dålig inomhusluftkvalitet också till koncentrationsproblem och försämrad inlärning, vilket i sin tur kan påverka den fortsatta utvecklingen och den fortsatta undervisningen.

Dessa problem leder i slutändan till ökade hälso- och sjukvårdskostnader, vilket bidrar till den växande ekonomiska bördan för sjukförsäkringskassorna och samhället.

I takt med att byggnader blir mer värmeisolerade blir betydelsen av intelligenta ventilationssystem allt viktigare, vilket säkerställer optimal inomhusluftkvalitet samtidigt som energiförlusterna minimeras. Varje år slösas stora mängder pengar och energi bort på grund av ineffektiv uppvärmning, ventilation och luftkonditionering, där öppna fönster är en betydande bidragande orsak.

Moderna ventilationssystem reglerar inomhusluftkvalitet utifrån olika parametrar, t.ex. temperatur, relativ fuktighet, CO₂, CO, NO2 och TVOC. Dessa parametrar ändras med antalet personer i rummet, deras tid i rummet, utomhustemperaturen och användningen av vissa föroreningar.

På kontor och arbetsplatser maximerar luftkvalitetssensorer som är integrerade i HVAC-system energieffektiviteten och möjliggör korrekt ventilation och god luftkvalitet, vilket säkerställer en hälsosam och produktiv arbetsmiljö.

Viral Kontaminering

Minska risken för virusinfektioner...

Virus sprids via droppar och luftburna aerosoler, och risken för infektion är mycket högre i trånga och dåligt ventilerade utrymmen. När någon hostar eller nyser sprutar miljontals droppar av slem och saliv från deras munnar. Dessa droppar kan vara stora, som regndroppar, eller för små för att se. Dropparna kan landa direkt på andra människor och komma in i luftvägarna eller på närliggande ytor, där de kan avdunsta och lämna viruspartiklar efter sig. Genom att röra vid dessa ytor som dörrhandtag eller offentliga pekskärmar och därefter näsan, munnen eller ögonen kan viruspartiklar överföras till kroppen.

I jämförelse med droppar innehåller aerosoler mindre smittsamma viruspartiklar på grund av sin mindre storlek (50 μm), men att andas in ett stort antal aerosoler som innehåller viruset kan tillsammans utgöra en smittsam droppe. Dessutom kan aerosoler förbli luftburna (och färdas ganska långt) under en längre tid innan de landar på en yta eller landar på en närliggande person. Om du är inomhus och rummet inte är väl ventilerat kan de stanna kvar i luften under en längre tid.

Korrekt ventilation minskar luftburna föroreningar inomhus genom luftväxling och filtrering. Ett av de mest effektiva sätten att begränsa smittspridning inomhus är att byta ut den mesta luften i ett rum så ofta som möjligt, genom att byta ut den gamla, potentiellt smittsamma luften mot frisk luft från utsidan eller låta den passera genom högeffektiva filter. De flesta ventilationssystem är dimensionerade för att förse trånga utrymmen med tillräckligt med frisk luft. När rummet inte är upptaget kan luftflödet minskas samtidigt som tillräckligt med frisk luft tillförs. Frisk luft hjälper till att spola ut virus ur ventilerna så att de inte samlas inomhus.

Information & Riktlinjer

Följa gällande lagstiftning...

Tack vare den sakkunskap som förvärvats under covid-19-pandemin och den växande medvetenheten om dess betydelse för hälsan ägnas allt större uppmärksamhet åt god inomhusluftkvalitet.

Information och riktlinjer för sammansättning och upprätthållande av en god inomhusluftkvalitet tillhandahålls av flera (inter)nationella organisationer som Världshälsoorganisationen (WHO), Europeiska kommissionen (EG) och lokala myndigheter. Vissa tröskelvärden, t.ex. de som fastställs av kommissionen, är rättsligt bindande för EU:s medlemsstater.

Världshälsoorganisationen (WHO) är ett specialiserat organ inom FN som ansvarar för internationell folkhälsa och består av så många som 194 medlemsstater. WHO har utfärdat riktlinjer för acceptabla nivåer av föroreningar i inomhusmiljön för att skydda folkhälsan i hela världen. WHO:s rekommendationer gäller bland annat partiklar, kolmonoxid, formaldehyd och flyktiga organiska föreningar.

Europeiska unionen (EU) har ingen heltäckande förordning för inomhusluftkvalitet, men har fastställt tröskelvärden för specifika föroreningar av inomhusluft i byggnader, inklusive bensen och kolmonoxid (CO). EU:s förordningar för att förbättra inomhusluftkvalitet inkluderar direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) och förordningen om byggprodukter (CPR). Dessa direktiv uppmuntrar till bättre ventilationssystem och fastställer standarder för byggmaterial för att minska luftföroreningar inomhus.

Det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda (EU/2024/1275) trädde i kraft i alla EU-länder den 28 maj 2024 och bidrar till att öka renoveringstakten i EU, särskilt för de byggnader som har sämst prestanda i varje land. Direktivet bidrar till målet att minska utsläppen av växthusgaser med minst 60 % i byggsektorn fram till 2030 jämfört med 2015 och att uppnå ett koldioxidsnålt och utsläppsfritt byggnadsbestånd senast 2050.

I Belgien fastställs i lagen av den 6 november 2022 referensnivåer för CO₂ -koncentrationer och ventilationshastigheter för slutna utrymmen som är tillgängliga för allmänheten. Denna lagstiftning ligger till grund för en ambitiös politik för att förbättra inomhusluftkvalitet på offentliga platser. Från och med den 1 januari 2027 kommer operatörer och ägare att behöva använda minst en luftkvalitetsmätare, göra en riskbedömning och vid behov upprätta en handlingsplan.