Mäta och övervaka luftkvalitet

Övervakning av luftkvalitet

Övervakning av inomhusluftens kvalitet

Vad är inomhusluftkvalitet?

IAQ (Indoor Air Quality) eller inomhusluftkvalitet är luftkvaliteten i och runt byggnader och konstruktioner. Det handlar inte bara om hur miljön känns (temperatur och luftfuktighet), utan inomhusluften har en direkt inverkan på vår hälsa, komfort och vårt välbefinnande. Inomhusarbetsplatser finns i många arbetsmiljöer, t.ex. bibliotek, kontor, försäljningslokaler, sjukhus, skolor och förskolor. På sådana arbetsplatser utförs inga arbetsuppgifter med farliga ämnen. Trots detta kan närvarande personer få symtom som hör till SBS-syndromet (Sick Building Syndrome), t.ex. luftvägssjukdomar (t.ex. astma), allergier, ögonbränna, klåda i halsen, blockerad näsa och huvudvärk. På lång sikt kan detta till och med orsaka lungcancer. Dessa sjukdomar kan ofta inte tillskrivas en enda orsak och kräver en omfattande analys utöver testning av luftkvaliteten. Dålig inomhusluftkvalitet leder också till minskad produktivitet och försämrad inlärning i skolor. Vanliga föroreningar i inomhusluften är luftföroreningar från förbränning inomhus (matlagning, uppvärmning), tobaksrök (andrahandsrök), mögel, koldioxid, flyktiga organiska föreningar etc...

Varför ska man kontrollera inomhusluftens kvalitet?

Världshälsoorganisationen (WHO) och IHME:s studie Global Burden of Disease visar att cirka 7 miljoner förtida dödsfall per år i världen kan tillskrivas både inomhus- och utomhusföroreningar. För att fastställa IAQ krävs insamling av luftprover, övervakning av människors exponering för föroreningar, insamling av prover på byggnadsytor och datormodellering av luftflödet i byggnader. Medan luftföroreningar utomhus är föremål för långa politiska diskussioner och olika åsikter kan luftföroreningar inomhus åtgärdas snabbt.

Källkontroll, filtrering och ventilation för att späda ut föroreningar är de viktigaste metoderna för att förbättra inomhusluftens kvalitet i de flesta byggnader. Moderna ventilationssystem reglerar inomhusluftens kvalitet utifrån olika parametrar, t.ex. temperatur, relativ fuktighet, CO₂, CO, NO₂ och TVOC. Dessa parametrar ändras med antalet personer i rummet, deras tid i rummet, utomhustemperaturen och användningen av vissa föroreningar. Tillsammans med den ökade värmeisoleringen i våra byggnader ökar betydelsen av intelligenta ventilationssystem för att bibehålla en god inomhusluftkvalitet och minimera energiförlusterna.

Undvik COVID-19-kontaminering via aerosoler

Undvik kontaminering via aerosoler

Risken att smittas av COVID-19-viruset är större i trånga och dåligt ventilerade utrymmen. COVID-19 sprids via luftburna partiklar och droppar. Luftburen överföring sker genom inandning av aerosoldroppar som en smittad person andas ut (t.ex. när man talar, tränar, hostar eller andas lugnt). Överföring av COVID-19 via aerosoler sker sällan utomhus eller i stora slutna utrymmen med låg beläggning.

Genom att se till att ventilationen är korrekt kan man minska luftburna föroreningar i inomhusluften, inklusive SARS-CoV-2 och andra virus. Ett av de mest effektiva sätten att begränsa smittspridning inomhus är att byta ut den mesta luften i ett rum så ofta som möjligt, genom att byta ut den gamla, potentiellt smittsamma luften mot frisk luft från utsidan eller låta den passera genom högeffektiva filter. De flesta ventilationssystem är dimensionerade för att förse trånga utrymmen med tillräckligt med frisk luft. När rummet inte är upptaget kan luftflödet minskas samtidigt som tillräckligt med frisk luft tillförs. Frisk luft hjälper till att spola ut virus ur ventilerna så att de inte samlas inomhus. Det finns dock en baksida: högre kostnader och högre energianvändning, vilket ökar de växthusgaser som bidrar till klimatförändringarna. Olika myndigheter har olika åsikter om den bästa och mest effektiva ventilationen. Sunt förnuft och en avvägning av kostnader och fördelar, både ekonomiskt och klimatmässigt, är därför fortfarande av stor betydelse.